We are many here among us, who feels life is but a Joke

Jag jobbar pa ett aldreboende i Nya Zeeland, japps rest 31 flygtimmar och gor fortfarande det jag flydde fran i Svea. Jag kommer ihag i Maj nar jag var i Holland med min Travel buddy Sofie, vi halsade pa hennes farforaldrar som bor i en gullig liten stuga mitt ute i farmarland. Farmodern, hjartligaste damen jag traffat, sager att vi antagligen kommer att jobba med det vi gjorde da, det vill saga jag pa sjukhus och Soff pa Cafe. Jag maste saga att jag asgarvade lite grann inombords, jag menar inte fan reser man till underlandet for att mata gamlingar. Tjii fick jag.

Vilken laxa man lar sig sen, att man maste jobba har i livet om man ska kunna sta pa egna ben och kunna gora det man verkligen vill, den vanliga rappakaljan man blivit matad med sen 15 ars alder.

Tre manader, det klarar man vel, hart slit hela dagen tills man dackar i sangen. Eller? Min pappa far ta terapinotan i form av timmeslanga samtal med sin dotter tvars over hela jorden. Men lycklig ar jag, nojd fanheller. Det roliga ar att hela Hostellets inneboenden ar i samma sitts och hur kul ar det inte att sitta mitt i natten, da de flesta om de har dragit en turlott i Guds hanlotteri, har slutat, da vi sitter och jamnfor vara skitjobb. Ett tips hall dig borta fran snabbmatsrestaurangerna, men ha i bakhuvudet att de Fortfarande ar lite battre an fiskfabrikerna, vem vill lukta fisk hela dagarna och bli hunsad med liksom, Kl.04:50 pamorgonen. No No.

Man kan ju undra da vad man sysselsatter sig med under sin lediga tid, om du har nagon det vill saga for man behover sova en hel del som vi jobbar. Jag undrar faktiskt sjalv vad man Gor. Vad gor man? Nae jag vill nastan inte svara men Ooookejh, kolla in har:

-Facebook (Jaoo, jag tror jag kollar in den Skitsidan ca 5 ggr per dag och jag har fortfarande 0 nya notifications)
-Chocklad (Har sett kanske en snygg kille i Nelson och jag tror fortfarande jag sag i syne i ren ostrogenchock, Chocklad is a way of life)
-Journal (Tro mig man blir en hejare pa att skriva dagbok, fabulous sysselsattning med tanke pa allt man bevittnar, kommer bli en fullandad Psykolog efter det har)

Sen var det inte mer, ledsen men att ha roligt har blivit rejalt beskuret p.g.a. ruskigt dalig ekonomi, man maste alltid stalla sig en liten tanke om man ska se bio exempelvis...Vill jag verkligen leva pa Baked Beans (Vita boner i tomatsas, 55cent styck) i en vecka? Jag har antagligen svarat JA pa den fragan lite val snabbt, B.B i en manad ar inte en rekommenderad diet. Nej. Comprende? Men jag alskar verkligen bio. Men jag hatar verkligen Baked Beans. But its a lifestyle choice.

Jag upptackte att man faktiskt kan ga till Biblan pa sina lediga timmar och lasa skvallertidningar, Cosmo, Frankie Helt och hallet gratis. Sparar pengar! For det ar tydligen nagonting man maste lara sig snabbt om man ar:

-Student
-Backpacker
eller rent av
-Fattig

Det har blast storm har i Nelson dalen, det var ratt spannande, for nar jag gick ut fran biblan (nypalast om kandisarnas oerhort spannande liv, ljuva ironi) lag det hela trad pa gatorna...Woah, okej att det blaste men VILKEN vind, regn och rusk, latt vidrigt, sa jag rusade hem den timmeslanga farden for att sjunka ner i ett varmt bad. Mmha. Tydligen hade en hel del fonsterrutor blast soder, japps! Nar Soff gick hem fran jobbet stod det en manniska och sopade bort glas fran trottoaren. Nya Zeeland alltsa, alltid lite extra vilt.

"Music is sacred, without it I die"
Camilla Marie




Inga kommentarer: