Skärtorsdagen..

Ibland är det så himla underbart att bara vila. Vilket jag nu gjort de senaste 3 dagarna, gjort nada. Inte känt för att göra något, förutom att se på bio med Sofie :) Det var kul.

Har några sista jobbdagar framför mig, vill att de bara ska vara över, så jag kan göra annat sedan. Massa småfix ochsp innan resan, inte glömma vaccinationer och en massa småpreparat och dylikt.




Oh what did you see my blue-eyed son, who did you meet my darling young one


Lycka:
-Åker till Nya Zeeland om prick en månad.

-Jag har betalat försäkring och resekostnader, fått vuxenpoäng och förstått att jag vill leva som en ungdom... Äntligen?
-Hitta låtar jag kan sjunka in i.
-Att Holland fick mig att inse, att äventyr finns, om man med en gnutta godtrohet ger sig ut i världen.

-Möta människor on the road och få nya historier berättade för mig.
-Att jag på mitt jobb kan diskutera för- och nackdelar med Hippie-eran och rockens födelse. Exakt hur stora Dylan fans var folk, och om de nån gång svävat på rosa, puffiga moln?


Frågetecken:
-Att Nya Zeeland periodvis kommer vara rätt öde.
-Hur kommer min personliga utveckling gå?

-Blir man klokare? Måste man det? ....Ja
-Är Sofie egentligen ett litet troll, som lurar ut mig på upptäcksfärd för att äta upp mig?
-Exakt HUR mycket kommer jag att sakna folk?
-Vad håller mannen i mitt liv på med? Var e du?!

Come People, Gather Round...

Träffade Anna från The American University of Paris, i fredags, vi pratade skolan och unuversitetsstudier i Paris, förklarade skolsystemet och drack kaffe. Ju längre vi kom in i samtalet dessto mer insåg jag HUR mycket jag vill plugga där! International & Comparative Politics är tydligen det mest populära departementet dessutom. Positiva:
- Varje år åker man på en studieresa med professorerna.
- Professorerna har kontakter i hela världen, leder till lättare jobb på ambassader utomlands.
- Man har studiekvoter och kan lägga upp sitt egna skräddarsydda utbildningsschema.
- Studenter från hela världen, bidrar till intressanta diskussioner.
- Internationellt perspektiv.
M.M.

Oh my!

Varit i Holland de senaste 4 dagarna. Rest runt på ön Texel med Sofie, som har släkt där och utanför Amsterdam. Cykelturer ute i grönskan och upptäcksfärder bland Red Light District, Vincent Van Gogh's museeum och pussandes på kändisar på Madame Tussauds :)

Amsterdam 4/3
" Vi promenerade längs en gågata som ledde oss till en park, där människor samlats för att leka med hundar och för att motionera sina egna ben. Himlen var till en början blå, tills dess att det började regna och molnen förde med sig en brusande hagelskur. Jag och sofie sprangr in under en tunnel, där en ojämn skara människor tagit skydd från det osköna vädret. Joggare som stretchade, ungdomar som samtalade, cyklister som stod i mitten och bara väntade. Hobos som drack öl och en musiker som sjöng, spelandes sin tre- strängiga guitarr som klingade Raggea. Hela tunneln fylldes med värme. Musikern slutade att spela efter en stund och samtidigt som tonerna dog bort, gjorde sig kylan återigen påmind.
Mannen som spelat pekar, tvärs igenom tunneln, tvärs igenom alla människor och hans finger pekar mot mig.
" Hey, what's your name girl?" frågar han vänligt.
"I'm Camilla!" försöker jag överrösta haglet.
"Girl, come over here!", han vill att jag ska komma över, så jag kliver upp från räcket där jag satt och kliver rakt igenom tunneln, för att stå mitt emot honom.
"Hi, Camilia you said? Sit down here next to me, and I'll play you the best Raggea music you've ever heard",
" Tell me Camilia, where are you from?" fortsatte han, medan jointlukten påminde mig om att det här kanske inte var en så bra idé?
" I'm from Sweden, the land with green forrests and lakes".
Mannen tog upp sin guitarr och kikade blygt på mig, innan han tog upp tonerna igen och han började sjunga, om denna vackra kvinna Camilia som levde bland de gröna kullarna, hon som reste långt och kom ända till Cicilien". Tonarterna var säkra och trots att hans guitarr bestod av tre simpla strängar, och att han troligen aldrig tagit sånglektioner, var det det härligaste jag hört. Vi tog en bild, han kysste min hand och vi försvann. Rop från Trinidad, Africa, förgyllde och förgyller"